Netherlandish Northern Renaissance Painter, ca.1410-1473  Related Paintings of CHRISTUS, Petrus :. | The Nativity | Nativity | Annunciation and Nativity jkhj | Annunciation | Potrait of a Carthusian |
Related Artists:
CONGNET, Gillis
Flemish painter (b. ca. 1538, Antwerpen, d. 1599, Hamburg) Flemish painter. The son of a goldsmith of the same name, he trained as a painter with Lambert Wenselyns ( fl 1553) and possibly also with Antoon van Palermo (1503 or 1513-c. 1589), an Antwerp art dealer in whose house he lived (van Mander). In 1561 he became a free master in the Antwerp Guild of St Luke. Shortly afterwards he travelled to Italy, going first to Naples and Sicily and then to Terni, where he made frescoes with a painter named Stello. In 1568 he was registered as a member of the Accademia in Florence. He must have returned to Antwerp in 1570, for between that year and 1585 his name appears in the register of the city's Guild of St Luke, of which he became Dean in 1585. A year later, on the arrival of Alessandro Farnese,
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Alonso Sanchez Coello
Alonso Sachez Coello (1531/32 -August 8, 1588) was a portrait painter of the Spanish Renaissance and one of the pioneers of the great tradition of Spanish portrait painting. Alonso Sachez Coello was born in Benifairode les Valls, near Valencia, and spent his childhood there, until the death of his father when he was around ten years old. He was educated in Portugal at his grandfather's home. Coello's years in Portugal and his family name of Portuguese origin led to a long-standing belief that he was in fact Portuguese. His grandfather (after whom he was named) was in the service of King John III of Portugal who sent the young painter to study with Anthonis Mor (also known as Antonio Moro) in Flanders around 1550. He was under the service of Antoine de Granville, bishop of Arras, learning from Mor. While studying in Flanders, Coello also spent time copying some of Titian's works.